En resa som aldrig tar slut

På en blogg jag läser var det en tjej som lagt upp dessa videoklipp. Det var på Demi Lovato. Jag har aldrig varit direkt förtjust i henne, inte lyssnat på någon låt eller så men visst har jag sett filmerna Camp Rock. Men att först se den första videon där hon berättar om sin ätstörning, skärning och depression och berätta om låten Skyscraper och sedan höra låten fick mig att bli lite våt om kinden.

Det påminde mig hur många som kämpar varje dag med problem. Att jag är långt ifrån ensam. Att se någon så stor som hon är ha gjort en resa som förändrat hennes liv helt är helt fantastiskt. Jag blir så inspirerad!!

Hon har så rätt när hon säger att man måste ta dagen som kommer. Att det gäller att ta sig igenom dagen som är idag och när man tagit igenom den så tar man nästa dag. Hon har så rätt i de hon säger. Varje dag är en ny kamp och det kommer det vara resten av livet!

Folk som aldrig haft depression vet inte vad de pratar om. Depression är en av de värsta grejerna jag gått igenom. Det är det värsta känslan jag någonsin känt. Att vakna upp varje och undra om det är din sista. Att känna att du inte behövs, att du är värdelös, att allt är skit att det inte finns något på denna jord som kan få dig att le. Att känna att allt ligger utanför din makt. Att undra om du ska orka kämpa dig igenom denna dag också eller om det ska bli din sista dag.

Som ni vet har jag lidit av både depression och panikångest och det är något jag inte ens skulle vilja ge min värsta fiende. Som med depression så kan man inte förstå hur hemskt det är med panikångest om man inte upplevt det.

Jag har kommit en lång väg sen de dagarna men jag kämpar fortfarande varje dag och har en lång väg kvar att gå. Jag har aldrig bett er att tycka synd om mig och det skulle jag aldrig vilja heller. Men om det finns EN person som inte känner sig ensam med sina problem p.g.a. att jag är stark nog att dela med mig så är det värt varenda jävel som tror att jag göra det för att få folk att tycka synd om mig. Jag vill att alla ska veta att bakom de lyckligaste ansiktet döljs oftast de största problemen.

Ingen ska gå ensam igenom sina problem. Det finns hjälp att få. Var inte rädd att ta hjälp! Det är inte pinsamt och du är absolut inte sämre för att du inte orkar kämpa ensam. Alla behöver någon som kan hjälpa en.

Jag avslutar detta inlägg med att tack alla de som hjälpt mig och trott på mig när jag inte själv gjort det. Det är er jag kämpat för, innan jag klarat av att kämpa för mig själv. Ni ska veta att utan er hade jag inte stått här idag. Utan er skulle jag inte leva. Trots att vissa inte finns kvar i mitt liv idag så har ni haft en stor del i mitt liv!

Tack till Malin, mamma, pappa, farmor, min kurator, Ida och många, många fler! ❤